55. Majoriteten av Sveriges ungdomar tillbringar en stor del av sitt liv inom grund- och gymnasieskolan eller inom högre utbildning. Förskola, särskola, kommunal-, privat- eller friskola – alla är de platser där demokratiska grundprinciper lärs ut, och där en trygg miljö måste erbjudas. Hur elever bemöts och behandlas i skolan är viktigt både för deras identitet och för deras välmående.
Undervisningsmaterial
56. Det undervisningsmaterial som används på svenska skolor är i många fall undermåligt. Det är fortfarande i hög grad heteronormativt och kränkande, och bryter därmed mot riktlinjer uppsatta för undervisningen såväl som lagar mot diskriminering. Det är också vanligt att kvalitetskraven varierar mellan särskolor, friskolor och kommunala grundskolor.
Utbildningsmiljö
57. En heteronormativ utbildningsmiljö försämrar kvaliteten för alla elever och studenter. Alla har rätten att kunna tillgodogöra sig undervisningen, men en heteronormativ syn förnekar elever och studenter den rätten. På samma sätt bidrar stora klasser och en skolsituation med få vuxna till en miljö där trygghet inte kan säkras. Detta måste förändras för att säkra elevernas välmående och möjlighet att tillgodogöra sig undervisningen.
Likabehandlingsarbete
58. För att alla ska kunna delta aktivt i undervisning och fullfölja sin utbildning krävs också en arbetsmiljö som är trygg för alla. Skola och högskola har ett juridiskt ansvar att driva ett aktivt och kontinuerligt arbete mot diskriminering och för likabehandling. Ett ansvar som ofta missköts genom att inget eller otillräckligt arbete görs.
59. Rektorer och annan personal är ofta inte medvetna om sitt ansvar, handlingsplaner upprättas inte på det sätt de borde, om de upprättas alls. Slutligen saknas ofta såväl dokumentation som årlig utvärdering. Det innebär att många driver sin verksamhet på ett sätt som bryter mot lagen och försätter studenter och elever i en utsatt position.
60. Vi kräver att utbildningsinstansernas arbete kontrolleras och följs upp. Lagarna mot diskriminering och annan kränkande behandling i skolväsendet måste också uppmärksammas på ett tydligt sätt för att öka chansen att missförhållanden anmäls.
Sexualundervisning
61. RFSL Ungdom kräver en förändrad syn på skolans sexualundervisning. Nuvarande undervisning innehåller stora brister, och bra sexualundervisning är tyvärr undantagsfall som är fullständigt beroende av enstaka eldsjälar.
62. Man måste också komma ifrån tanken att
sex och samlevnad hör ihop. Detta är en heteronormativ föreställning som
endast ger eleverna känslor av skuld och skam när de inte passerar
enligt heteronormen.
Ett eget ämne med tydliga mål
63. Sexualundervisningen ska regleras utifrån kunskapsmål precis som övriga skolämnen. Genom att se till att tydliga mål finns uppsatta kring vad elever ska lära sig kan man också lättare göra uppföljning och utvärdering. Sexualundervisningen ska inte vara den enda del av skolan där hbt-frågor lyfts.
64. Sexualundervisningen behöver bli ett riktigt skolämne, och därmed ska lärarstudenter kunna specialisera sig på detta ämne. I nuläget ställs inga krav på de som undervisar i ämnet vilket gör att normer och föreställningar om kärlek, sex och identitet präglar undervisningen.
Sexualundervisningens utformning
65. Undervisningen måste vara inklusiv, normkritisk och lustbejakande. Fokus ska ligga på lusten, på kommunikation och respekt. Undervisningen ska hjälpa ungdomar att lära känna sin kropp och avdramatisera olika typer av tabun kopplade till lusten.