18. RFSL Ungdom ifrågasätter det sätt heteronormer delar in oss i två kön, kvinna och man, och att dessa kvinnor och män förväntas vara feminina respektive maskulina. Det är ett så kallat binärt könssystem.
19. I RFSL Ungdoms queera syn på kön blir det istället viktigt att se hur normer är med och skapar kön. Eftersom alla inte passar in i de här normerna vill vi i ett längre perspektiv avskaffa de juridiska könen.
Du bestämmer
20. Alla människor har rätt till sin egen kropp, sina känslor och sin identitet och har därför själva rätten att definiera eller inte definiera sitt kön. Det är individen själv som bestämmer sitt kön, inte människorna runtomkring.
21. RFSL Ungdom kräver därför att alla själva ska kunna bestämma sitt juridiska kön. Man ska inte behöva genomgå en könskorrigerande behandling för att få ett nytt juridiskt kön. RFSL Ungdom kräver också att namnlagen ändras. Namn ska inte heller vara beroende av juridiskt kön.
Könade privilegier
22. Män och maskulinitet ges generellt mer makt och privilegier i samhället än kvinnor och femininitet. Detta tar sig bland annat uttryck genom att de som passerar som män generellt kontrollerar en majoritet av alla resurser, har högre lön, mer inflytande i samhället och i privata relationer, samt ofta får mer utrymme att göra sig hörda. Det betyder inte att enskilda personer alltid tar del av eller upplever dessa fördelar.
23. Även hbt-rörelsen har, precis som resten av samhället, präglats av dessa förhållanden. Till exempel har homo- och bisexuella män i större utsträckning haft tillträde till maktpositioner och inflytande än homo- och bisexuella kvinnor.