32. Hälsan påverkar hela vår tillvaro som människor och det är därför viktigt att alla ges samma möjligheter till god hälsa. Rapporter visar att hbt-personer inte får samma vård och omsorg som personer som passerar enligt heteronormativa föreställningar.
33. Hbt-ungdomar riskerar att försättas i en utsatt situation präglad av ensamhet och psykisk ohälsa. Det beror på det heteronormativa samhälle de lever i och det ofta närvarande hotet om hatbrott. Det är därför oerhört viktigt att mer medel tillsätts för att bereda plats för hälsofrämjande verksamhet i forum där ungdomar vistas, till exempel genom fler ungdomsgårdar. I samma anda kräver RFSL Ungdom att mer resurser för att säkra att varje skola har en heltidsanställd skolkurator.
34. Unga hbt-personer, såväl som hbt-personer generellt, har i större utsträckning än övriga delar av befolkningen problem med psykiska eller fysisk ohälsa. Det är till exempel vanligare med självskadebeteenden bland hbt-ungdomar än bland övriga ungdomar. Detta beror också på samhällets heteronormativa grund.
35. För att möta de behov som finns bland hbt-personer behövs större resurser och bättre bemötande framförallt inom barn- och ungdomspsykiatrin, men även inom andra vårdinstanser. Det krävs också stöd och rådgivning till närstående. Insatser måste göras på alla nivåer.
Ofrivilliga kirurgiska ingrepp
36. Om man föds med hormoner och/eller könsdelar som inte passar in i könsnormerna tvingas man som barn ofta genomgå korrigering med kirurgiska ingrepp. Dessa ingrepp är övergrepp eftersom de på intersexuella barn ofta utförs trots att situationen inte är livshotande. RFSL Ungdom vänder sig starkt emot att de inte är medicinskt motiverade och barnen saknar medbestämmanderätt.
37. Vi kräver att samtliga ingrepp och behandlingar väntar tills barnet själv kan ta en aktiv del i beslutet. Av samma anledning tar vi också avstånd ifrån andra kirurgiska ingrepp på barn som görs utan direkt medicinskt påbud och med allvarliga konsekvenser för barnet.
Transpersoners vård
38. När ens könsidentitet inte stämmer överens med ens juridiska kön, eller när man på andra sätt bryter mot normer kring kön, får man ofta problem med vården. Idag är det till exempel vanligt att transexuella patienters utredning präglas av rutiner, oflexibla mallar och heteronormativa förväntningar. Utredningen måste istället orienteras kring individen, dess situation och behov. Patienter måste själva kunna påverka vilken vård de får.
39. När en patient har avslutat utredningen ska behandlingen, gällande hormonbehandlingar eller kirurgisk behandling, grundas i patientens egna önskemål istället för en i förväg bestämd mall. Patientens fysiska och psykiska hälsa skall alltid stå i centrum. Behandlingen ska vara fri från krav på en viss ålder eller sterilisering och kastrering. Det måste göras en individuell bedömning i varje enskilt fall. Vi kräver att Sverige tar till sig de internationella riktlinjer som The World Professional Association for Transgender Health har satt upp för vård av transexuella.
40. Det behövs nya rutiner och riktlinjer för vården av transexuella och intersexuella. Patienter ska till exempel kunna få frysa ned könsceller om de vill. Att korrigera sitt kön får inte göra det omöjligt att kunna bli förälder. Personer som fått ett nytt juridiskt kön måste också kunna få nya intyg och betyg som stämmer med de nya personuppgifterna.