Ofta finns det förväntningar på hur man ska vara som kille eller tjej – och att man måste vara antingen eller! Att komma ut handlar om att berätta för andra att man är på ett sätt som de kanske inte visste att man är. Uttrycket "att komma ut" kommer från "att komma ut ur garderoben". Garderoben symboliserar att man lever instängd och inte kan visa sig som den man verkligen är. Det kan till exempel handla om att berätta att du har ett annat kön än det som står i ditt pass, att du inte vet vilket kön du har eller att du inte är vare sig tjej eller kille.
Vem är det som kommer ut och varför?
Personer som lever enligt de oskrivna regler som finns för vad man ska känna, tycka, vara och se ut behöver sällan komma ut. Därför kan det kännas orättvist att behöva göra det bara för att man inte lever upp till reglerna. Det är ju faktiskt regler som man själv inte har varit med och bestämt.
Samtidigt kan det vara jobbigt när folk inte fattar hur man vill bli sedd och tilltalad. Det kan kännas som att man går runt och bär på en hemlighet. Ibland kan det vara skönt att berätta för andra vem man verkligen är. Men det är såklart någonting man väljer själv om man vill göra eller inte. Att komma ut kan också handla om att tala om att man går och funderar över vem man är och att man inte vet riktigt själv.
Bara för att man har kommit ut som ett kön betyder det inte att det måste gälla för resten av livet. Hur man ser på sig själv kan förändras med tiden. Alla har rätt att ändra sig. Ingen annan än du kan heller säga åt dig vilket kön du har. Det är hur man ser på sig själv som gäller, inte vad andra tycker eller tror. För en del känns det lätt att komma ut, för andra är det det svåraste man någonsin gjort. Det kan också vara olika lätt eller svårt att komma ut inför olika personer.
Att komma ut som transperson
Att man är transperson eller att man har en könsöverskridande identitet kan ta lång tid att komma underfund med. Det kan börja med en känsla av att inte känna igen sig i förväntningarna som finns på hur man ska vara och se ut som kille eller som tjej. Könsrollerna för killar och tjejer uppfattas av många som väldigt snäva och man kan såklart känna sig obekväm med den indelningen oavsett om man är transperson eller inte.
Man kan ha en massa känslor som man inte har ord för. Om man aldrig har hört ord som ”transperson”, ”intergender” eller ”transsexuell” är det nog inte det första man tänker att man är. Man kanske inte ens fattar att det faktiskt går att känna så, men förr eller senare förstår man att man är långt ifrån ensam om sina känslor. För en del känns det läskigt att börja tänka att man kanske inte är den som alla andra tror att man är. Det kan göra att man tränger bort de där känslorna och försöker att inte tänka på det. Det första steget i en komma ut-process handlar egentligen om att komma på och att komma ut för sig själv.
Att komma ut för andra kan man göra på många olika sätt. En del väljer att skriva brev. För andra känns ett telefonsamtal bättre. En del vill berätta öga mot öga. Många väljer att först av allt berätta för någon som man redan känner sig trygg med. Det kan vara en kompis, en familjemedlem, en lärare, en kurator eller en fritidsledare. Allra första gången man berättar för någon kan det kännas läskigt eller svårt men många tycker att det blir lättare sen ju fler man har kommit ut för. Hur mycket man vill berätta om sig själv varierar också. Ibland räcker det med att rätta när folk säger fel pronomen och ibland så vill man berätta mer utförligt om sin könsidentitet.
Oftast vill människor som tycker om en bara att man ska vara lycklig och må bra. Det kan vara skönt att tänka på det om man vill men inte riktigt vågar komma ut. Många ser det som att de får ett förtroende när man kommer ut för dem och blir glada för att man vill delge dem sina tankar och funderingar. Det kan leda till att personen man berättar för i sin tur vågar öppna sig och berätta någonting om sig själv som den inte vågat berätta innan. Det kan också vara så att personen man berättar för redan har förstått innan man ens sagt något och inte blir det minsta förvånad när man väl berättar.
Ibland är det svårt för personer som själva inte är trans att förstå vad det innebär. Du kan tipsa dem om den här sidan så att de kan läsa på på egen hand. Vissa RFSL-avdelningar och utredningsteam har dessutom träffar för anhöriga till transpersoner. Om den eller de man kommer ut för skulle reagera konstigt eller börja behandla en illa på grund av det man har berättat är det viktigt att komma ihåg att man har rätt att vara den man är och att känna sig trygg. Blir man dåligt behandlad av sin egen familj kan man ta hjälp av socialtjänsten i den kommun man bor. Det är deras jobb att komma på en lösning för att man ska få det bättre. Om man känner sig otrygg hemma kan man få hjälp med skyddat boende. Du kan också vända dig till en kurator som kan prata med dina föräldrar eller de omkring dig för att få dem att förstå. Kompisar som inte respekterar ens könsidentitet är såklart inte några bra kompisar. Ibland kan de ha lite svårt att förstå och så får man låta dem vara ett tag tills de har kommit på bättre tankar. Det kan också vara så att de inte förstår hur viktigt det är för dig att de använder rätt namn och rätt pronomen. Då kan man behöva förklara för dem att det gör en ledsen eller arg. Det är inte alltid som cis-personer (personer som inte är trans) förstår hur viktigt det kan vara att de säger rätt. Om det skulle bli problem i skolan eller på jobbet och du känner dig kränkt, trakasserad eller diskriminerad kan du vända sig till skol- eller arbetsledningen. Det är skolans och arbetsgivarens skyldighet att se till att ingen elev eller arbetstagare blir dåligt behandlad. (Läs mer under fliken ”Dina Rättigheter”.)
Det kan ibland hända att man måste komma ut fast att man inte vill eller ens tänker på det som att komma ut. Det kan vara om någon ifrågasätter ens namn och till exempel säger ”Men det är ju ett killnamn, det kan inte du heta!”. Då kan man känna att man behöver berätta att man är en kille. Ibland förstår personen eller slutar i alla fall att tjata, men det kan också hända att den inte ger sig utan börjar ställa frågor. Du väljer själv hur mycket du vill berätta om dig själv. Bara för att du är transperson ska du inte behöva svara på en massa frågor från folk du knappt känner. Det kan såklart vara svårt att dra gränser på det sättet men med övning brukar det bli lättare.
Ett tips om man vill komma ut men tycker att det känns som ett jobbigt steg är att söka sig till andra som har gått igenom samma sak. Det finns många transpersoner som är öppna med att de är trans och som gärna stöttar andra som funderar på att komma ut. Kolla in tipslistan på för communities och föreningar!